Jag är ingen bra bloggare, men skriver då det känns bra, Och det kan bli långt mellan gångerna.

Nu har det blivit ett nytt år. Nyår för mblir påminig känns både vemod och samtidigt spännande. Man blir påmind om hur fort ett år går...jösses, hur fort som helst. Samtidigt så känns det som något nytt och fräscht. Som då man köper vårgardiner och hänger upp dem...eller då man funderar över hur det ska bli med allt, då känns det bra med ett nytt fint år och jag fylls med positiva tankar och tänker att nu, detta nya år, då kommer allt bli så mycket bättre:-)

Så svårt det är blogga om man har sånt som trycker inifrån och bara vill ut, men man vill inte lämna ut någon i offentlighet. Jag har mycket nu som tränger och trycker och som jag inte vet hur jag ska kunna få bukt med. Jag känner mig ibland så ensam med dessa tankar och vet inte hur jag ska hantera dessa tankar och mitt mående.

Medans dettta får gro vidare så vill jag berätta att något som jag väntat på i över 10 år äntligen gått i uppfyllelse (tror jag?!!) till sist.
Jag fik nog av att gå igenom det ena efter det andra fysiska utan att ha något som helst stöd från sjukvården. Jag har läkarkontakter på många sjukhus såsom Uppsala-Akademiska, Göteborg-Sahlgrenska o Östra, KSS-Skövde och Mariestad. Ska ckså bli patient i Kungälv och Borås. Men hade INGEN som knöt ihop denna påse!! Det har jag saknat, sm sagt i över 10 års tid. Jag fick nog efter senaste operationen i handleden som gick fel och en nerv är troligtvis i kläm. Jag har knappt någon känsel och nervvärk. Skadan är ej åtgärdad då läkaren troligtvis gjort en felbedömning och problemet verkar vara något helt annat... :-((

Jag är så trött....får fortsätta skriva en annan dag. Hoppas det inye blir alltför lång tid tills nästa gång.

Nu blir det natti <3
Sov gottigt, ni som läser!